Den perfekta torsdagen
Har precis suttit och läst igenom alla mina första blogginlägg, från när jag bodde i Varberg.
Jag längtar verkligen tillbaks, inte till alla stunder för det var rätt mycket stress, men en del.
Speciellt första veckan jag bodde där, på torsdagen. Hade precis haft första skolveckan, det var precis innan helgen. Jag låg på stranden och pluggade. Det var verkligen ren lycka.
Att kunna ligga vid havet och sola, dit det dessutom var gångavstånd, veta att jag börjat drömutbildningen, flyttat hemifrån, vågat flytta till en ny stad ensam, det var en rejäl frihetskänsla helt enkelt.
Men jag tror ändå att det allra bästa med den dagen var att det inte var någon annan som gjorde dagen så bra. Jag låter mig alltid påverkas super mycket av andra, på gott och ont. Jag lägger det i andras händer om min dag ska få vara bra eller inte.
Som idag t.ex. har jag låtit det förstöra min dag att ingen hade tid att ses och knappt någon som hade tid att änns bara prata och vara social.
Det kanske är därför jag saknar den där dagen lite extra. För just den dagen kände jag mig extra självständig, det var en helt perfekt dag helt enkelt och jag blir glad bara av att tänka tillbaks på det. För då kan jag påminna mig själv om hur många fler sånna där perfekta dagar jag ska ha :)
Kommentarer
Trackback
